The days of joy
Lina från Göteborgstrakten har varit på besök på Gotland med sin familj och en kompis med familj (även om jag bara träffade mammorna tror jag bestämt att det fanns övrig familj där nånstans med. Lina kompis heter Carolina för övrigt.
Jag hade då turen i tisdags att drabbas av ett besök av Lina och Carolina (Lina - Carolina likhet någon? tss). Vi pratade, fikade, pratade och åt mat från pappas fest i Måndags och pratade, sen åkte dom "hem" till Fröjel igen.
Jag hade i alla fall riktigt trevligt! Och definitivt nöjd med dagen, även om det hade varit trevligt med finare väder så man kunde hitta på något mera. Men jag är nöjd än då. Satt dock och var nervös typ hela dagen av någon anledning... Fast å andra sidan -- är det så konstigt då när det kommer så fint folk på besök?
På onsdagen bar det av till staden för gatuspel med Joar! Oj vad bra det blev, jag är riktigt nöjd (och bra timmlön blev det också i slutändan! lärde mig två nya låtar också. schysst, jag behöver alltid fler låtar att spela på!
Vi började spela på öster, men så klart var de förbaskade stockholmsindianerna där och spelade. Fortfarande! åker de aldrig hem?! typer... inte är dom bra heller...
Jaja, fick spela tillräckligt länge där iaf, innan Joar skulle på körskolan.
I pausen som följde när Joar körde så träffade jag Lina och Carolina igen -- wohoo!
Dom hade lyckats övertala mammorna att prioritera Visby framför en tur till Fårö. Dom gjorde ett klokt val ansåg jag.
Jag hängde på och agerade "smakråd". Jag är inge bra på sånt, men det var trevligt att få hänga på ändå.
Sen åt vi, allihop. Jag och de fyra andra. Trevligt. Gott med mat. speciellt när man är hungrig.
Därefter var jag tvungen att tillfälligt säga hejdå och gå och spela med Joar igen. På södertorg spelade vi och solen sken på oss. very nice.
När vi var klara sade vi hejdå, ses nästa onsdag igen. Jag letade snabbt reda på Carolina o Lina, Denna gång för att säga hejdå ordentligt innan min buss gick hem igen. Det var trevligt att träffas, måste göras om nån gång. anser jag iaf...
På kvällen var det spelning med Brändus på fransan. Sista spelningen med dom grabbarna på mycket länge. Lite sorgligt... Det var inte riktigt samma drag som det brukade vara, vilket förmodligen berodde på lite sjukdom. men spelade gjorde vi och skoj var det! Efteråt Utgav jag 'Oskaplit's' skiva till allihop i hopp om att dom skall komma ihåg mig. Men det får vi ju se. Jag är med och spelar på stickgillet efter nyår iaf!
Det har varit två ytterst trevliga dagar, med trevligt sällskap, trevlig musik och halvtaskigt väder!
måste göras om!
Tjo flöjt!
omvänd gravitation...
Nu är det bara och köra, inga gränser -- så länge pappa betalar bensin förståss. tss...
Näst upp är det de där med flugor igen...
Hur tusan kan man skita uppåt? Det är ju helt knasigt.
Jag städade huset idag. Tittade upp i det vita taket, i vårat kök, och fick se en svart prick. sedan en till. och sedan ytterligare några till. konstigt tänkte jag, de ser ut som flugskit. en bit bort satt en fluga. när den flög iväg fanns där en svat prick. I taket. Hur tusan?
Inte nog med att flugor är irriterande, kan flyga och kan gå i taket, Nu kan dom skita uppåt också?!
Lider dom av nån sorts omvänd gravitation eller något? jag menar, skulle vilket annat djur sätta sig i taket (fråga mig inte hur dom gör...) och skita på det, så skulle det komma ner igen. Och det skulle inte vara trevligt (inga detaljer, Tack). Men flugor tycks ha klarat sig undan det. Om det beror på att dom inte drabbas av gravitation som alla andra eller bara har ett jäkla sprut, det är svårt att avgöra... Nog om flugor nu....
död åt dem alla.
Syrran hade gjort en iaktagelse, som hon berättade för mig:
Dessto tråkigare/enformigare syssla man har, dessto roligare har man åt små grejer som inte skulle varit så roligt i vanliga fall!
Smart!
Egen iaktagelse:
Betyder det då att om man inte har något att göra skall man göra något tråkigt så får man lättare roligt?
det kan man ju fråga sig...
Swisch!
Soli Gynnar Hällä
'solen begynner gå ner'
Text Gustaf Larsson musik Svante Pettersson
1. Mor ska kard u spinnä var' bad' äut u innä,
Mor ska fingre band u mor ska vävä linnä.
Mor ska stöir u ställä bad' för stäur u sma.
Solia gunnar hällä, haj u haj u ha.
2. Här jär skörde teidar snarest va de läidar,
här ska rygen tas u oä löidi gläidar.
Mor ska stöir u ställä bad' för stäur u sma.
Solia gunnar hällä, haj u haj u ha.
3. Mor ska upp äi täidä, mor ska tig u läidä,
mor jär gammel, men far inte ga på säidä.
Mor ska stöir u ställä bad' för stäur u sma.
Solia gunnar hällä, haj u haj u ha.
väldigt vacker visa...
Grannlagsfest, YES!
Efter stövelkastningen var det dags för kaffe med underhållning av grannlagets egen super musiker! vem då? jo nämligen Jonas Söderström! jag... cheers... jaja, några låtar fick dom höra (med stelfrusna fingrar) glada blev dom.
Idag bar det däremot iväg långt. flera timmar fick jag sitta på bussen... Jag skulle nämligen till Vallstena och spela fiol med min fiollärare (gratis sommarlektion!).
(På bussen till stan fick jag se en väska där det stod "Nordisk hemservice". som den Gotlänning man är så läser man såklart "Nordisk Hemse rvice" va tusan har Hemse med saken att göra?)
När man tillslut var i Vallstena fick man lära sig 4 nya allspelslåtar! trevligt och behövligt.
Håkan är schysst han. Vi skall nog ses igen och spela en gång till innan jag drar till bollnäs.
Ja sen bar det av hemmåt igen med några timmar till på bussen.
Väl hemma fick man stressa i sig lite mat och jäkta upp till folkdansträningen.
Vi tränar till folkdansfestivalen! kom och se!
Tror att det skall bli kul.
Jaja, sånt märker man väl så småningom!
Just det fick äntligen höra texten till valsen "Mamma har sagt":
"Mamma har sagt till mig, att jag skall akta mig
För alla vackra flickor som vill få fatt i mig!
Först vill dom krama mig,
sen vill dom kyssa mig,
sen vill dom komma hem till min lilla säng med mig!"
okej, texten är lite speciell, och jag anar ett underliggande budskap (...) i den.
Men det får duga för ikväll!
Tjoknopp!
Fioltårar...
Det var Linnea Fredricsson (16 år från Göteborg, Linnea träffade jag på Katthamra dagarna, så vi kände varandra liite, det var hennes pappa som bjöd in mig!) och Riksspelman Maria Wernberg (22 år studerar i Burmingham) som bjöd på ytterst vackra tongångar med blandar ursprung: Bach, Mozart som klassiskt och så gotländskfolkmusik av Groddakarlarna, Svante Pettersson och Svantes Farfar.
Som Gudar spelade dom! Eller gudinnor snarare, se det som något positivt.
Man trodde att fingrarna skulle gå av på dom, jissus vad di spelede...
Allt avslutades med Gotländsk sommarnatt. Så fint var det så huden knottrade sig och man nästan grät av glädje!
Mycket applåder blev det och extranummer bjöds det på. Även om dom var tvugna att plocka fram noter för att klara det nummret så gjorde dom det utmärkt!
När man gick därifrån så gick väldigt lycklig därifrån, och bland de många tankarna smög sig en speciell fram:
Nu skall jag plocka fram fiolen igen, träna träna träna. Gnistan och viljan jag hade när jag började spela fiol har kommit åter! Nu vet jag vad jag strävar efter igen...
Just det, jag träffade Yvonne Winarve där också. Hon skulle skriva ett reportage om det till GT.
Hon var tvungen att gå innan det slöt, så jag skickade efteråt ett sms om det till henne. Hon svarade med att hon skulle skriva med det, och det gjorde hon också! Så det hon skrev om Gotländsk sommarnatt och slutet, det har jag skrivit!
Värsta jornalisten ju!
Här är vad hon skrev:
http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=3999471
Nu skall jag gå och träna fiol!
gniiik
Avfolkningsdags...
Lämnade resten av familjen i ensamhet och förtvivlan. typ.
Ja, och snart drar jag ju iväg till Bollnäs. Bara Pappa och Syrran kvar, och syrran kommer ju bo i Visby nästan hela veckorna. Stackars pappa...
Det känns lite konstigt, familjen försvinner från hemmet och sprider ut sig över Sverige och man vet inte säkert när man träffs nästa gång.
Klassifiering:
Mysko.
Idag fick jag tag på Kjell också (min durspelslärare!) och vi bestämde att vi spelar lite imorgon, måndag. Fett skoj!
Nu skall jag ringa och se om jag får tag på Håkan, min föredetta fiol lärare och fråga om han vill spela med mig nån dag.
Sen är jag komplett.
The cirkle is broken...
Tjobong!
Dräparen, banemannen...
Sakta höjer han sitt vapen i beredskap.
Vapnet är fläckat av blod från redan slagna fiender.
Han har utkäpat många strider och alltid gått segrande ur med sitt blodiga vapen. Den en gång lätt blanka ytan har sedan länge mattats ut och det ideliga användandet av det har tagit ut sin rätt.
Men än fyller det sin funktion.
Han står stilla...
Än får han inte bli sedd. Hans fiende måste slå sig till ro och bli självsäker innan han snabbt slår till och släcker dess liv för gott.
En till av dem dyker upp. En till fiende...
Den slår sig ner alldeles nära. Kan han få två på samma gång kan hända?
De går närmare varandra... Ögon blicket han väntat på så länge är kommet.
Utan att tveka slår han till!
Hårt och skoningslöst. Här visas ingen nåd!
Trots att de lämnar stora blodfläckar efter sig och tydliga tecken på total död slår han igen och igen! Allt för att vara på säkra sidan.
Jonas Söderström, Flugdräparen, har dödat ytterligare två flugor i en smäll!
Trots detta tar dessa förbannade, gudsförgätna varelser aldrig slut! Hur många man än dödar så finns där alltid minst två till!
En stor del av min sysselsättning idag har varit att slå ihjäl flugor med min allt bubbligare och blodigare flugsmälla...
Man slår, man svär, pratar med dom och försöker få dem att sätta sig på ett bra ställe där man lätt kan döda dom.
Många gånger har man slått dom. Sett att dom på något mirakulöst sett överlevt, och börjar långsamt sprattla eller krypa iväg.
Då slår man dem om och om igen till de knappt är mer än en blodfläck samtidigt som man nästan skriker:
"Varför dör du inte?! Varför dör du inte?! VA?! Jag skall minsann visa dig att inte dö!!"
Sen vet dom att man bör dö.
Förbaskade flugor...
Splatt splatt
JS
Stockholmsindianer...
Det slog mig helt plötsligt.
Efter jag kom hem från katthamradagarna har jag tagit mig samman något och börjat ta tagi min musik igen.
Jag satte upp en plan för att hålla mig igång. 2 timmar skall jag nu träna på klarinett varje dag (ganska krävande, med det gör underverk!) och gärna 1 timme på de andra instrumenten också.
Nu kommer vi till vad som slog mig -- 2 timmar på klarinett och en timme på varje resten av instrumenten, eller några av dem iaf. Låt se hur många instrument har jag: Piano, Durspel, Fiol, och sen har vi Dragspel och gitarr som räcker med en kvart.
vi räknar lite matte: det blir 2t+1t+1t+1h+15min+15min=5½timme! det är ju för tusan halva dagen! jag måste göra något åt min planering där känner jag... men men, vi får se vad det blir!
På tal om musik. Varje gång jag varit i Stockholm och gått utanför det stora Åhléns där har det stått en grupp Indianer där och haft högtalare som spelat nån konstig bakgrundsmusik till när dom flummar loss på olika instrument och dansar lite smått till det. Mysko folk....
När jag var inne i Visby idag och kom till öster. Gissa vad jag fick syn på?
Jo, dessa spelande dansande indianer från Stockholm. Att dom inte ger upp... det låter inte ens bra om dom... Dessutom undrar jag om dom inte "rökt lite roliga saker"...
Tja jag tänker iaf inte ta reda på det.
En och två och tre indianer,
fyra, fem och sex indianer,
sju och åtta och nio indianer,
tio små indianer.
Alla hade de fjädrar på huvet´
alla var de stora och starka.
Alla hade de pil och båge
för björnen skulle de ta!
schh, schh nu hör jag hur det knakar,
schh, schh nu hör jag hur det brakar,
schh, schh nu hör jag hur det knakar,
för nu kommer björnen fram.....
Tio, nio, åtta indianer,
sju och sex och fem indianer
fyra, tre och två indianer
en indian sprang hem!
Whawhawhaa!!
Katthamradagarna... bäst
Det har varit en ytterst intressant och lärorik helg i goda vänner och övrigt trevligt folks lag.
Fredag och lördag från 9 till 16 gick åt till spelkurser under nyckelharpisten Markus ledning (med hjälp av Aron och Daniel).
Det var tufft ett tag, spela klarinett så länge är inte lätt för en som tränat på tok för lite! men Jonas då...
Men när lördagens kurs närmade sig sitt slut så hade min, och alla andra kursdeltagares, reportoar förlängts med elva låtar! amazing...
Helgens spelande resulterade i att jag bestämde mig för att ta tag i mitt klarinett tränande, nästan 2 timmar om dagen är vad som gäller.
Lördagkvällen gick åt till fest på Hallgårds, det ingick under katthamradagarna. mycket härligt folk dök upp, mycken härlig musik fick man höra och dansa till.
Owe Ronström dök upp och han med dragspelare drog av ett gäng låtar på sidan om med en hastighet utan dess like! vilken fart och vilket drag, han spelar som en gud på fiolen! När han kom till finska polkan bestämd jag och Joar oss för att hänga på, fett najjs!
sedan var det dags för lottdragning, en magiker med fascinerande förmågor att trolla bort saker (tur att han kunde trolla tillbaka dom igen!) sen var det dags för mig och Joar att göra entré på scen som en liten "surprise". Det var tydligen uppskattat. sen ville mamma och pappa åka hem. åka hem?! klockan var ju bara 22.45! festen var just på väg att börja bli intressant... än en gång måste jag förbanna mig för att jag inte tagit körkortet och kunde köra hem när jag ville...
Fredag kvällen var om möjligt ännu bättre, den inleddes med att de olika kurserna hade uppspelning /dansning. sen var det stipendie utdelning, upp på scen skulle jag, diplom, 500 spänn och mycken handskakning fick jag också. "smakprov!" skrek någon -- vilket jag blivit förberedd på, så jag drog av min egenkomponerade 'mollbit' och slog alla med häpnad. tss...
sen började dansen, och man dansade till svetten lackade. då tog man en kort paus och sedan fortsatte man att dansa.
Farmor var först ut, måste ju hålla henne lite sällskap med innan hon drog hem.
Sen sjönk åldern på danspartner. Sofia tyckte tydligen jag var en intressant person och bjöd upp mig ofta.
Håkan Renard med klezmer band dök upp, och jag hängde på lite i bakgrunden med klarinetten! jätte skoj!
sen kom huvud bandet. klezmer bandet 'Radio Kairo'. as bra gäng! efter ha hört den klarinettisten spela vet jag vad jag har att sträva efter. resten av bandet var även dom riktigt grymma!
Sen bjöd Jag och Ellika upp varandra (till slut!) och vi dansade exotiska danser till 2, 4, 5 och 7-takt. fråga mig inte hur vi bar oss åt, men kul hade vi!
När Radio Kairo var klara begav sig folk hemmåt, men en liten skara stannade kvar, nu var det dags för allspel. typ.
Dom som ledde det var inte särskilt nyktra ("lätt berusade") så det gick i en jäkla fart! men oj, vad kul vi hade!
"okej... eeh, vi kan väl köra den där finska polskan!" "finska polkan heter den ju!" okej, då kör vi finska polskan! 1! 2! 3!"
den går i 2/4 takt...
"NU!.. nu spelar vi svan valsen...!" "JAAA!" "
svan valsen. Av en svan. till en svan. 1!2!3!"
hel skoj!
Nödhjälte
Då jag snabbt tröttnade att titta på stockholmare, det är ju stockholmsveckan, så bestämde jag mig för att gå till Åkesson musik ett slag. När jag var klar där och på väg tillbaka igen, nästan framme vid övergångsstället såg jag en tant som cyklade omkull.
Hon manövrade cykeln lite konstigt; svängde lite konstigt, tittade i sin backspegel hon hade på cykeln (som pekade åt fel håll...), tittade upp på vägen och fick syn på en bil. detta resulterade i att hon bromsade på något knasigt vis och hon ramlade omkull.
I hopp om stora belöningar rikedomar och guld (inte) så gick jag snabbt fram till henne, hjälpte henne upp, plockade upp hennes cykel.
Jag stoppade trafiken och tillsammans traskade vi över vägen.
Jag är fortfarande förundrad över att jag vågade allt detta... (men vittringen av rikedomar kanske hjälpte mig på traven!)
Någon lön för min enorma hjälpsamhet fick jag inte men jag översköljdes av tack och beröm.
"Det var snällt av dig, gulligt att du kunde hjälp mig. jag manövrade cykeln lite dumt tror jag. Det är inte många som hjälper omkullcyklande tanter nu för tiden. Tack så mycket, du är nästan en hjälte du! Hej då!"
När hon sedan cyklade iväg stod jag kvar en stund och funderade över händelseutvecklingen. Jag ansåg att jag gjort dagens god gärning och jag tänkte inte göra något mera nyttigt för dagen. Sedan gick jag lugnt vidare -
Stadens beskyddare Jonas Söderström...
En hjälte, minsann.
Up, up and away!
I NÄRheten
Jag lyckades skrapa ihop allihop så dom kom farande från Visby, Roma och Hejde. Joar, Sara och Johannes.
Vi spelade en stund sen skulle dom vi blivit anställda av hålla sin förklaring om budget, tillväga gående och allt vad det nu var om Aktiebolaget. Hoppas det kommer att gå bra.
Sen blev det mer musik av oss. Kan inte neka till att jag saknat att spela tillsammans med dom... Och vi lät fortfarande bra (tycker jag) med blott ett fåtal missar.
Jag måste försöka få ihop någon mer spelning...
Sen blev Sara med familj trötta så vi spelade Wiggen sen fick dom åka hem till Roma.
Det är så trevligt att spela med Sara, trots att hon nästan försvinner bakom sitt dragspel och koncentrerar sig hårt på att det skall bli rätt så känns hon engagerad och är kul att spela med!
Det var kul att Johannes kunde ta sig ut också, blev lite mera kännsla och tryck med basen till!
Sen kom vi till det där med betalning. Kassören frågade mig vad vi ville ha för det hela.
Jag frågade henne hur deras budget var, så att jag kunde gå lite efter det.
Hon - den är lite dålig den. blir det bra med en 200kr var eller något?
VAD?! 200 kronor var? det är ju typ nybörjar lön! Så dåligt spelade vi faktiskt inte! jag brukar säga 300 - 350 var annars!
allt det ville jag ropa ut i ansiktet på henne... människan...
Men jag svarade - jaa, 250kr vill jag i alla fall ha, men gärna 300 var. Jag brukar ta 350 när bara jag och Joar spelar.
Hon - jaså 250 blir kanske bra då?
Jag - mm, 250 är minimum... men gärna 300 var.
Då kommer Johannes - Jag blir glad med bara maten! haha.
Hon - men då säger vi 250 då, och ni var 4 stycken?
Jag - okej då. jo 4 pers á 250kr blir det då!
Krångligt det där med lön...
Håir Lagargrens vals'n, Flors'ns fiol'n, ännu finns låt i den...
kaboom
Turister och träd!
Där läste jag att turister som kommer till ön för att campa har fått en camping plats att stänga igen. Detta för att camparna checkar in på campingen och bor där en natt, på så vis får de tillträde till dusch, toalett, el, sopcontainer och andra service grejer. nästa morgon checkar dom ut och parkerar utanför campingen istället! va tusan! på så vis behöver dom bara betala för att vara på campingen en natt, men får sedan gratis tillträde till alla serviceutrymmen på campingen utan att betala!
Får man göra så? Nej, är ju såklart svaret men det verkar ju som om vissa saknar moral. Nu har ju detta resulterat i att campingen slår igen och nu får dom inget gratis längre. Kommer dom nu att flytta till nästa ställe, och så stängs det också? sen finns inget mera ställe att campa på. Okej för att stora delar av Gotlands inkomster beror på turistnäringen, men sådana här saker ju en upprörd och förbannad... stick och förpesta någon annans tillvaro! Denne man som ägde campingen hade den som sin stora dröm -- en dröm som nu gåt i kras.
Faan va taskit...
Läste också om en ny sjukdom som drabbar askar (trädet ask och inte någon låda såklart!).
Den verkar ju jätte hemsk, det är alltså en ny sorts trädsjukdom som drabbar askar. Den sprider sig med sporer genom luften och bildar en svamp på trädet som sedan äter sig runt trädet och stryper näringstillförseln. Unga träd dör snabbt men vissa gamla kan klara sig. Denna sjukdom har dödat 60%av alla askari Litauen och ett område på 30000 hektar.
Denna sjukdom har nu kommit till Sverige och tre askar på Gotland har drabbats! Sjukdomen går inte att bota. Man tror inte att ask som art kommer utrotas men den kommer gå hårt åt. Nu är det alltså två sjukdomar som går lös på askar, asksjukan och askdöden. vilken är värst?
Det känns lite som om någon/något har något emot askar...
Tänk om en liknande sjukdom utvecklas mot människan? vad gör man då... man blir ju lite orolig.... Vart är världen på väg igentligen?
snett åt vänster i lätt uppförsbacke...
Böiraisu
och vad kvällen led uppdagades några drastiska planer om att tjäna snabba pengar, Jordgubbar, kidnappade politiker och fingrar på posten. Jag går inte in på några närmare förklaringar där... Men kul var det. Mot slutet fällde Lina den perfekta kommentaren som jag nu planerar att förvalta och använda mig av: "ja.. tror inte det är bra att vara för förståndig". Den passar min 'image' utmärkt! (Tom! Du håller dig borta från den, hör du det?!)
Sent kom jag i säng i förhoppning om att vakna sent och slippa göra saker. Jag har nämligen drabbats av inte orka göra saker sjukan.
Det lyckades bara delvis. tidigt vaknade jag av en ytterst irriterande fluga som vägrade låta bli mig. Jag menar, vad vill den mig? Jag har inte gjort den något! Vad är flugans funktion i samhället?! Uppenbarligen att irritera och föröka sig... förbaskade varelse. Upp steg jag och funderade på bättre tider.
Dagen gick sedan åt till att träna på så många instrument som möjligt vilket iofs var ganska underhållande. Målet var att få dagen att gå.
Måndagen stack jag till stan än en gång. Körskolan gällde, fast beslutsam om att slå körläraren med häpnad om mina otroliga körkunskaper.
Jag kan inte påstå att jag lyckades med det men det gick ju inte helt åt skogen.
om man bortser från motorstoppet på väg in i rondellen som skapade allmän oreda och den otillåtna omkörningen av bussen. Körläraren sa faktiskt att det gick bra och att jag borde boka lilla uppkörningen. Jag stirrade på honom och höll inte med. Men men...
En del tid i staden gick åt till strosande och tittande på folk. Det märktes tydligt att det var stockholmsveckan i stan. Usch... Så mycket konstigt folk. Inget illa menat, tss...
Sedan träffade jag syster Annelie med pojkvän och vi stack till Max åt hamburgarkvällsmat. Efter det drog vi till hamnen och glassbaren (suck, mera stockholmare. Träffade på många "måttligt berusade" och på en båt var festen redan i full gång. klockan var 18.20...)
Mjukglassen var god och vi lyckades fördriva tiden ytterligare. men än var det lång tid kvar tills familjen skulle dyka upp.
Vi stack till almedalen och filosoferade, såg på fallskärmshoppare och ett loopande plan.
Två killar sparkade boll med varandra och försökte styla så mycket dom kunde så fort ett par tjejer gick förbi... kul för dom.
När sen familjen dök upp gick vi för att se bio. Mamma Mia!
Den var riktigt bra faktiskt. Jag tänker inte recensera den men den var ungefär som den svenska musikalen. Nu med mer filmiska möjligheter. Och ABBAs låtar slutar ju aldrig att fugera. Underbart!
"Well i could dance with you honey, if you think it's funney. Does your mother know that your out?"
tjohoo!
Prosit - med ränta!
Måndag och onsdag varje på körskolan och övningskörde - lite ringrostig var man på att köra i stan men det gick bra och körläraren, Kumar, var en trevlig typ. Han hade lite dålig koll ibland men han var skoj. eeh, kan inte dra något exempel, men ändå...
På Torsdagen, när förkylningen var som värst skulle jag upp och ta tidiga bussen (06.40) till stan. Väl där var det uppskrivning till körkortet som gällde. Det krävdes mycken viljekraft och dylikt för att hålla uppe konsentrationen 70 frågor skulle besvaras 51 skulle vara rätt svar på. Länge och väl satt jag där och många arga blickar fick jag pga snörvel. Men till slut var jag färdig. 56 rätt fick jag! wohoo! nu behöver jag inte tänka mer på teorin iaf... Jag gjorde en del slarv fel pga konsentrationsbrist och några drågor hade jag aldrig hört talas om. men jag är nöjd prestationen. 1 aug uppkörning...
På fredagen var det spelning på öster med Joar! klockan halv tolv var jag i stan, vi plockade upp våra durspel och satte igång. vi spelade där i 1timme och 45 min, ca, sen tog vi matpaus. Det var en mycket trevlig spelning. folk gick förbi, hälsade och lade pengar i vår lilla låda (vi var egentligen anställda att spela, men vi hade en låda också, för sakens skul. En del folk man kände kom också förbi och pratade lite, mycket trevligt. lagom till matpausen kom Maja S förbi också. Vi gick och åt lite tillsammans för sällskapets skull, eller snarare, jag åt och hon pratade med mig. Medans vi (läs jag) satt där och åt började det regna. jag vet inte om jag är så mycket för regn men just då var det positivt. Det resulterade i att vi förlängde matpausen och jag och Maja satt där och pratade i lite drygt en timme. När det slöt regna tackade vi för oss och gick skillda vägar. jag tillbaka till spelandet och hon till shopping. kort därefter avbröt vi pga det återkommande regnet. Så jag stack hem till När. somnade på bussen av utmattning, men annars gick det bra.
Det var väl allt som har hänt. På lördagen gick åt till vilande och olika metoder för att bli kvitt förkylning. vi får väl se vad som händer.
Atchoo!
Prosit!
Vilket flyt!
Så där lagom på kvällen. Man sitter vid datorn och latar sig, ser ut på det stilla fallande regnet i sommarskymmningen.
Då ringer mobil telefonen. Det är en man som heter Jonas som ringer. Han ringer angående ett stipendium från katthamradagarna! bara så där! Han säger att jag (Jag av alla personer!) skall få ett stipendium för att vara som en ungdomlig frisk fläkt inom folkmusiken på gotland. för mitt engagemang (eh?) och för mitt durspelande.
Ingen aning om hur han fick tag på mig. Men det var ett trevligt samtal vi hade.
500 spänn och gratis kurs på katthamradagarna! inte illa. Snacka om att man blir glad!
Samtidigt som jag pratar med denne Jonas så ringer hemtelefonen. Pappa svarar, det är någon som vill prata med mig. men jag hade ju inte tid just då...
Det visade sig vara Sören som ringde, han kom förbi och hälsade på en 30 min senare.
Det handlade om en spelning på tisdag i När skola! Han ville att jag skulle komma och spela, betalt får man också!
Jag fick gärna lov att ta med någon spelkamrat om jag hade det!
En möjlighet att dra ihop durspelsbandet Oskaplit igen kanske? Skulle vara riktigt skoj om det gick!
tycker jag iaf... Jag skall ringa runt och göra ett försök!
Det kallar jag för flyt!
najjs
just det!
Det var jäkligt intressant faktiskt! rekommenderas till alla!
Dom visade film från en av deras revyer. Det var så kul, man hade kunnat sitta där och se hur länge som helst! Där fick man se vilka de riktiga proffsen var! med Allan Nilsson, Arne Ohlsson och Risto Leino i spetsen. riktiga proffs!
Allan är utan tvekan Gotlands bästa revyskrivare. och han gör inte ens några revyer längre.
Allan och Risto var förresten där och vi pratade lite. Helt plötsligt sade Allan: "Hur kan du spela i moll på ett durspel egentligen? jag visste inte ens att det gick."
och Risto hängde på med: "Jo jag var ju där och lyssnade och det lät riktigt bra, det svängde."
(Dom hade lyssnat på när jag spelade i radion)
Gissa om jag blev glad för beröm från dom gubbarna! Typ mina idoler ju!
Så var det över...
Jaha ja, då var helgen slut och allt som den innebar...
Revymusikalen Teidn star still, de är mänsku sum gar, har inneburit mycken möda och slit. Mycket skratt och glädje. Det har definitivt varit en uppskattad erfarenhet att bära med sig in i framtiden. Nya vänskapsband har knutits och gamla tagits upp på nytt. Jag har fått uppleva en spelglädje som det var på tok för länge sedan jag fick uppleva!
Det var inte utan vemod man plockade ihop instrumenten för sista gången på närsakar på söndagkvällen och sade hejdå till alla där...
Det har varit mycket skoj, både på scen och i pauserna! Det tidningen skrev om Göran att han var kungen på scenen måste medhållas! Han var helt makalös i scennärvaro och skådespel! Tidningens skriverier innebar dock att han blev lite stöddig, men va tusan! Kul var det! Stående ovationer skall dock ske till alla som medverkade. Det har varit ytterst roande! så att säga.
Vi i orkesterna skötte oss också riktigt väl under margareta lindqvists ledning! Alla lovade att vi skulle samlas igen och spela någon gång. Jag hoppas starkt på det även om det av nån sorglig anledning sällan blir så.
Det finns så mycket gott att säga om alla och det var så roligt att spela med dom, Margareta och elisabeth på fiolerna längst ut, vi slängde glada blickar till varandra. Micke på gitarren. Han är säker han. Och När Ylva spelar på sin bas ser det så lekande lätt ut. Elisabeth Franzen på dragspel, min lärare från 7-9, riktig dragspelare det! och så thomas, Walle på piano. Han är härlig han!
Walles döttrar och jag blev riktigt goda vänner, vi hade mycket skoj för oss! å jo. men på tok för mycket för att nämnas här. Jag kommer sakna dom Josefin och Johanna. även den återupptagna vänskapen med Tore Petterssons söner (Tore var vår ljudtekniker! han är så bra på det! Jag lovade honom en julklapp för allt han gjort, haha!) Herman och Linus, kommer att sakna dom med, ojojoj....
Det skulle vara återträff med allihopa den 16 augusti. Jag hoppas att vi träffas alla då.
Enda problemet är att folkhögskolan börjar den 18... Vi får väl se!
oj, vad mycket det blev...
De va någe oskaplit!
tjoflöjt!
Teidn star still, de är mänsku sum gar!
Alla var glada, skrattade. dom som stod på scenen lattjade loss och var riktigt bra, vi musiker spelade och hade kul! Yes!
Tore Pettersson som hade hand om ljudet skötte det högst excellent. han är riktigt säker han.
Jag sade det till honom och då blev han glad -- skönt att få lite cred för de, svarade han!
Dock gav basen upp i andra akten... förstärkaren slöt att fungera vilket skapade allmän irritation och förvirring bland musikerna och det var något glapp i ljudet till Walles synt... jobbigt.
Det är tur att man själv inte har sådana problem, aukustiska instrument som man har.
Dagen idag har gått åt till filosoferande och läsning på terassen. Det är boken "Kungars död" i serien kejsaren av Conn Iggulden som gäller. riktigt bra!
Vi har dock lite problem med flugor häromkring... jätte jobbigt. Det var många flugor som mötte sin baneman idag (Jag!) men hur många flugor jag än dödade så tycktes alltid deras plats tas av några nya...
Förbaskade varelser! Vad är deras funktion egentligen!
Visst, dom fungerar som nedbrytare, asätare och föda åt spindlar och fåglar. Men allt det finns det andra insekter som kan göra. Andra, mindre irriterande insekter.
Död åt flugorna!
hopp hopp
Fönster på sikt
Detta har resulterat i att man inte har kunnat se ut på några dagar. Vad är vitsen med fönstrar om man inte kan se ut genom dom...? detta har iallafall lett till en något som kan liknas vid panikartad känsla för min del. Jag menar, man har inte kunnat se något av vad som händer på gården, jag har känt mig instängd.
Men imorse när jag tillslut vaknade och kom ur sängen gick jag fram till fönstret och tittade ut.
Några ögonblick senare slog det mig:
'heej... vänta lite nu... står inte jag och tittar ut genom fönstret?
Vänta! jag ser ut genom fönstret!'
ibland tar det en stund att fatta något självklart... men härligt i alla fall.
Jag vaknade sent imorse... Kan inte fatta hur det gick till, sov i säkert över 10 timmar! inte alls likt mig... Detta gjorde mig lite besviken... Men jag kanske inte återhämtat mig efter all jäkt och stress i våras, och nu har det vart en del att stå i fortfarande...
Jag hjälpte pappa att resa upp sin "LAT" skylt. LAT är hans företag (helskoj namn tycker jag) står för lantbrukare avbytare trädgård!
När den väl var uppställd fick jag order om att tjära in taket på den. Kan inte låta bli att påpeka det men jag älskar doften av tjära! Doftar så onödigt gott, och så ger det en massa trevliga minnen.
Tjära... tänk er en sensommarkväll. Solen håller på att sänka sig i sjön. Ni går genom ett litet fiskeläge. Det är tyst sånär som på vattnets kluckande mot bryggan och någon avlägsen fågels ljud. I en siluett mot solen ser ni en ensam fiskare stå lutad över sin båt med en pensel i hand. Han tjärar sin lilla båt. Doften av tjära finns runt i luften från den ny tjärade båten och från de tjärade taken på fiskestugorna.
Det är så det skall vara...
Jag fann på något sett ett nöje i tjärandet så jag passade på att tjära in taket till brunnen också! Skall bli skönt att komma hem ikväll och få känna doften!
Jo igår kväll var det genrep med revymusikalen teidn star still, Det gick över förväntan bra!
Ikväll däremot, det är då det gäller. Då är det premiär! Det skall bli spännande. Man blir så glad av att få komma dit och träffa allt folk och få spela lite! Skojskoj!
Träningträning.
Resten av helgen kommer som sagt gå åt till uppspelning av revymusikalen, spännande!
vad som händer efter helgen återstår att se...
Lurvue bain u hasar!
tjo