Åter opp i skogarna
Jupp, jag är tillbaka i Bollnäs igen, och det känns helt rätt! ingen tvekan!
Kan inte påstå att det känns som att vakna upp ur en extra lång sömn (som vissa sa att det kändes för dom) men man är helt klart på rätt plats nu!
Åkte upp i söndags och stannade till i Stockholm. Med Elsa! Åh, trevligt att träffa henne igen. Vi spelade och förberedde oss för kvällen, vi pratade, åt lite och vilade upp oss. ladda.
På kvällen drog vi till skeppis, ett folkmusik/dans ställe på skeppsholmen. Oj vilket härligt ställe! Folkmusik överallt, och på övervåningen var de en danslokal, massa folk.
Det hade säkert varit roligare om man hade känt lite fler, så den här gången gick man mest runt och såg och lyssnade. Dansade med Elsa nån gång när man lyckades fånga henne. Vilket är lättare sagt än gjort. Det kändes som om hon kände hur många som helst och alla skulle hinna dansas med... Hon trivdes som fisken i vattnet, fågeln i skyn. Jag gick runt och väntade på att det skulle bli vå tur att spela till dans, lyssnade, spelade med nån liten buskspelare.
Trevligt ställe! Sen spelade vi till dans, och det gick faktiskt riktigt bra! Yeah! det skall vi göra fler gånger! och så måste jag lära känna nån mer...
Åkte upp till Bollnäs och så började man träffa alla igen, se alla bekanta ansikten som man saknat.
Tjohoo, glädjeyra!
Spelade lite med några i klassen. eller alla förutom Tobbe och Elsa. Tobbe som bor nån annan stan och Elsa som var på körlektion.
Alltså Lisa, Anne, Maria och Olof kvar. Fett najjs!
Så förflyter veckan med spelande, ätande, pratande, funderande (lite för mycket av den varan...) och levande!
Spelning igår med några i klassen.
Vi spelade som välkomst musik på ett seminarium; För en kärnkrafts fri värld. Utanför aulan.
Sen spelade vi, på order, en mollig, mjuk, innerlig polska inne på scenen för att folket skulle komma i stämning.
Detta upprepades 3 gånger.
Vi var med och lyssnade på seminarierna också. Grymt intressant. Dom var riktigt bra på att prata för sin sak. På olika sätt men riktigt bra. Den ena lugnt, intressant och innerlig. Den andra med sån effektivitet och intensitet att man nästan ramlade baklänges.
Det känns som det börjar bli tungt för världen att klara sig ur allt nu. Deprimerande....
Kärnkraften är en bluff, den kan INTE rädda världen. Men vissa envisas med att förbise det. det är kört.
Nåväl, man hoppas på en bättre morgondag. Mera musik, mera dans och... tja.
Over and out
Schneidunkh!
Kan inte påstå att det känns som att vakna upp ur en extra lång sömn (som vissa sa att det kändes för dom) men man är helt klart på rätt plats nu!
Åkte upp i söndags och stannade till i Stockholm. Med Elsa! Åh, trevligt att träffa henne igen. Vi spelade och förberedde oss för kvällen, vi pratade, åt lite och vilade upp oss. ladda.
På kvällen drog vi till skeppis, ett folkmusik/dans ställe på skeppsholmen. Oj vilket härligt ställe! Folkmusik överallt, och på övervåningen var de en danslokal, massa folk.
Det hade säkert varit roligare om man hade känt lite fler, så den här gången gick man mest runt och såg och lyssnade. Dansade med Elsa nån gång när man lyckades fånga henne. Vilket är lättare sagt än gjort. Det kändes som om hon kände hur många som helst och alla skulle hinna dansas med... Hon trivdes som fisken i vattnet, fågeln i skyn. Jag gick runt och väntade på att det skulle bli vå tur att spela till dans, lyssnade, spelade med nån liten buskspelare.
Trevligt ställe! Sen spelade vi till dans, och det gick faktiskt riktigt bra! Yeah! det skall vi göra fler gånger! och så måste jag lära känna nån mer...
Åkte upp till Bollnäs och så började man träffa alla igen, se alla bekanta ansikten som man saknat.
Tjohoo, glädjeyra!
Spelade lite med några i klassen. eller alla förutom Tobbe och Elsa. Tobbe som bor nån annan stan och Elsa som var på körlektion.
Alltså Lisa, Anne, Maria och Olof kvar. Fett najjs!
Så förflyter veckan med spelande, ätande, pratande, funderande (lite för mycket av den varan...) och levande!
Spelning igår med några i klassen.
Vi spelade som välkomst musik på ett seminarium; För en kärnkrafts fri värld. Utanför aulan.
Sen spelade vi, på order, en mollig, mjuk, innerlig polska inne på scenen för att folket skulle komma i stämning.
Detta upprepades 3 gånger.
Vi var med och lyssnade på seminarierna också. Grymt intressant. Dom var riktigt bra på att prata för sin sak. På olika sätt men riktigt bra. Den ena lugnt, intressant och innerlig. Den andra med sån effektivitet och intensitet att man nästan ramlade baklänges.
Det känns som det börjar bli tungt för världen att klara sig ur allt nu. Deprimerande....
Kärnkraften är en bluff, den kan INTE rädda världen. Men vissa envisas med att förbise det. det är kört.
Nåväl, man hoppas på en bättre morgondag. Mera musik, mera dans och... tja.
Over and out
Schneidunkh!
Kommentarer
Postat av: Anonym
kul läsning fick se det här igårkväll mvh haimifran
Trackback
